AI är underhype'at!

 

Vi måste kräva en politik som hjälper människor att ställa om innan vågen slår till.

AI införs i första hand för att kapa lönekostnader, inte för att göra livet smidigare. Microsoft är ett tydligt exempel (läs länkad artikel). Företaget sparade över 500 miljoner dollar i sina callcenter under 2024, lät AI generera omkring 35 procent av all ny kod och satsar 80 miljarder dollar på fler datacenter, samtidigt som cirka 6 000 anställda – ungefär fyra procent av personalstyrkan – fick lämna. (Reuters) Vinsterna hamnar inte hos ”gemene man”. Ex-Anthropic-chefen Dario Amodei varnar för en social chock där jobben försvinner fortare än nya roller hinner uppstå. Ingen har ännu visat vilka yrken som ska väga upp allt som automatiseras bort.

Historien rimmar men tidslinjen krymper

Det går alltid att hitta gamla kriser vi trots allt löste. Den här intelligensrevolutionen kommer dock hand i hand med en robotrevolution. För första gången rationaliseras både hjärn- och muskeljobb samtidigt och förändringen har komprimerats från hundra till tio år. Jag letar fortfarande efter ett ankare, läser, lyssnar och tänker. I finansbranschen skämtar man ofta: “It’s different this time!” – och vanligtvis är det inte det, men nu är det annorlunda.

När den industriella revolutionen slog igenom dominerades arbetsmarknaden av blåställsjobb. Mekaniseringen tog kål på många hantverksyrken, men varje ångmaskin och vävstol krävde snart maskinoperatörer, montörer, reparatörer, lokförare, bokhållare och exporthandlare. Automatiseringen skapade alltså ett helt ekosystem av nya uppgifter nästan i samma takt som den åt upp de gamla (utom för hästarna såklart 😭).

Tvillingrevolutionen: AI + robotik

I dag kör autonoma truckar på lagergolv och robotar lyfter i fabrikerna. Snart står generella humanoider som Optimus, Figure och flera kinesiska modeller både i industrin och i våra kök. I städerna väntar robotaxiflottor som kan slå ut både chaufförsyrken och bilägandet.

Bild: Teslarati

AI ger systemen hjärna, robotiken ger dem kropp. När både kognitiva och fysiska uppgifter automatiseras krymper spelplanen för oss människor. 

Omskolning 2.0

Utrymmet för människor minskar snabbt. Politik och utbildning måste agera i takt med tekniken, annars kommer omställningen för sent. Glappet mellan vad som redan är tekniskt möjligt och hur tekniken faktiskt används har aldrig varit större. Problemet är inte olösligt, men vi behöver omskolningsprogram som är lika självklara i dag som folkskolan blev under industrialismen.

Vardagen 2028

Låt mig måla upp hur vardagen kan se ut om vi förvaltar tekniken rätt. Alla transporter är autonoma. Lastbilar, leveransfordon och drönare rör sig som ett tyst blodomlopp i staden. Din AI-agent håller koll på kalendern, bokar en robotaxi och ser till att favoritkaffet är varmt när du kliver ut.

Resan blir en hälsopaus. Du tar spontant med familjen till ett naturreservat mitt i veckan. Matsäcken väntar redan i bilen, komponerad efter era näringsbehov. När ni kommer hem doftar det nylagat: hemmets humanoida robot tog emot matkassen tidigare, startade matlagningen och justerade kryddningen efter era preferenser.

När transport, inköp och hushållsarbete sköter sig själva frigörs timmar för lärande, reflektion, motion och relationer. Här uppstår frågan: hur mäter vi värde när mänsklig tid, hälsa och ekologisk balans ersätter producerade timmar som främsta tillgång?

Compute som valuta

Traditionella affärsmodeller och ekonomiska system utmanas av AI och automatisering. Vi måste ompröva hur vi definierar värde. Om ekonomiska incitament knyts till beräkningskraft och samhällsnyttiga AI-lösningar kan teknologisk innovation gynna en bredare befolkning. Det kräver robust digital infrastruktur och styrningsmekanismer som hindrar att ett fåtal aktörer tar all makt.

Omdefiniering av pengar och ekonomi

Historiskt har pengar och värde varit kopplade till fysiskt arbete och tillgångar. Med AI bryts den kopplingen. Värde kommer i stället att bero på tillgänglig beräkningskraft och hur effektivt den omvandlas till samhällsnytta. Ekonomiska modeller bör därför belöna bidrag till teknologisk och social utveckling. Det talas redan om valutor där samhällsnytta är kärnan. Om nya AI-governance-strukturer inte kommer på plats snabbt riskerar vi en hyperkapitalistisk spiral där ett fåtal bolag kontrollerar både data och compute, med ekonomisk instabilitet och ineffektiv resursanvändning som följd. En möjlig väg är initiativ som ‘Foundation Coin’, där en öppen, token-baserad ekonomi finansierar samhällsnyttiga AI-projekt och säkerställer bred tillgång till en intelligent internet-infrastruktur.

Energipriset för intelligens

Bara energin för att driva AI är enorm. Analyser pekar på att USA kan behöva runt 90 gigawatt, motsvarande 90 kärnkraftverk, för framtida AI-utveckling. Compute-hungern exploderar och vår energidebatt måste hänga med.

Vad gör vi nu?

· Hur bygger vi omskolningsfonder som faktiskt matchar AI-takten?

· Kan basinkomst ersättas av ett system som belönar aktivt digitalt samhällsbidrag?

· Hur undviker vi att all nytta fastnar hos amerikanska techjättar?

· Vilken politik behövs innan vågen slår till?

Vägen vidare

De kommande åren blir skumpiga, men med en tydlig plan och rätt investeringar, inte bara i teknik utan även i människor, kommer vi ut starkare och smartare än någonsin. AI och robotik är mer än ett hot mot jobben. De är en chans att bygga ett samhälle där vi arbetar smartare, stressar mindre, tänker större och faktiskt lever mer.

AI är underhype’at. Vågar vi agera därefter?