-
AI
Vilka arbetsuppgifter kan AI göra i dag?
64 procent av AI-användarna använder tekniken i mindre än en tiondel av sina arbetsuppgifter. Bara 5 procent använder AI i mer än hälften. Men målet bör inte vara högsta möjliga AI-andel - utan rätt användning i rätt arbetsmoment.
AI kan redan hjälpa till med betydligt mer än att skriva enstaka texter. Den kan sammanställa material, föreslå strukturer, analysera data, hitta mönster, förbereda möten, skapa första utkast och stötta repetitiva processer. Samtidigt är det sällan klokt att lämna över en hel arbetsuppgift utan mänsklig kontroll.
Vår Novusundersökning visar att användningen är bred men fortfarande relativt grund. 23 procent använder AI i 10-25 procent av arbetsuppgifterna, 7 procent i 26-50 procent och 5 procent i mer än hälften. Det finns alltså stor potential kvar - men ingen generell procentsats som alla organisationer bör nå.
Uppgifter där AI ofta kan göra stor nytta
Första utkast och bearbetning.
AI kan hjälpa till att formulera e-post, rapportdispositioner, presentationstexter, sammanfattningar och alternativa versioner. Medarbetaren ansvarar fortfarande för fakta, ton och slutresultat.
Sammanställning och informationsbearbetning.
Stora textmängder, anteckningar och dokument kan struktureras och sammanfattas snabbare. Kontrollera alltid att inget viktigt har tappats bort eller misstolkats.
Möten och uppföljning.
AI kan förbereda agendor, sammanfatta diskussioner och föreslå uppgifter. Det mänskliga ansvaret för beslut, prioriteringar och kommunikation ligger kvar.
Analys och idéarbete.
AI kan föreslå hypoteser, jämföra alternativ och hitta mönster. Det gör verktyget användbart som bollplank, men inte som ensam beslutsfattare.
Repetitiv administration.
Standardiserade flöden med tydliga regler och kontroller kan ofta automatiseras helt eller delvis. Här kan vinsten bli större än vid sporadisk textgenerering.
När AI bör vara assistent - inte utförare
Ju större konsekvens ett fel får, desto viktigare blir mänsklig kontroll. Det gäller exempelvis juridiska bedömningar, personalärenden, känslig kundinformation, ekonomiska beslut och kommunikation som påverkar människors rättigheter eller trygghet.
AI kan fortfarande bidra med struktur, frågor och första analyser. Men beslutet, faktakontrollen och ansvaret måste ligga hos en person med rätt kompetens.
Vad är en rimlig nivå?
Rätt nivå är den där AI skapar mätbar nytta utan att försämra kvalitet, säkerhet eller förtroende. Börja därför inte med målet att AI ska användas i exempelvis 30 procent av arbetet. Börja med att identifiera arbetsmoment som är återkommande, tidskrävande, informationsmässigt tillåtna och lätta att kontrollera.
Mät sedan faktisk effekt: sparad tid, kvalitet, kortare ledtider eller bättre service. I undersökningen bedömer 80 procent av användarna att de sparar tid, men uppgiften är självrapporterad. För den egna verksamheten behövs därför lokal uppföljning.
Från enstaka promptar till bättre arbetssätt
Den stora nyttan uppstår sällan när varje medarbetare improviserar på egen hand. Den kommer när organisationen väljer prioriterade användningsfall, standardiserar bra arbetssätt och kopplar ihop teknik, information och ansvar.
Vanliga frågor
-
I vissa standardiserade flöden kan mycket automatiseras. I kunskapsarbete är AI oftare bäst som assistent, medan människor ansvarar för bedömning, kvalitet och beslut.
-
Mät exempelvis sparad tid, ledtid, kvalitet, fel, kundupplevelse och användningsgrad före och efter införandet. Undvik att enbart mäta antal licenser eller inloggningar.
Källa: Novus, AI-användning bland privata tjänstemän, genomförd på uppdrag av Avoki Group AB, augusti 2026. Frågorna om användningsgrad och tidsbesparing ställdes till de 770 respondenter som använder AI i arbetet.