Vi delar nyheter, insikter och trender om teknik, möten, arbetsplatser och digitala lösningar. Innehåll för dig som vill förstå utvecklingen och få tekniken att fungera bättre i vardagen.
År 1962 introducerade Robert Propst på möbelföretaget Herman Miller det han trodde var framtiden för kunskapsarbete: Kontorsbåset. Grundidén var faktiskt bra. Propst ville skapa mer flexibla kontor, större självständighet och bättre möjligheter till fokus för kunskapsarbetare – som ett alternativ till dåtidens ändlösa kontorslandskap som mest liknade fabriksgolv.
Efter andra världskriget växte kunskapsarbetet snabbt. Och en stor del av den expansionen vilade på kvinnor. Banker, försäkringsbolag, detaljhandelsföretag och myndigheter behövde plötsligt enorma mängder administrativ arbetskraft: maskinskrivning, bokföring, arkivering, beräkningar och dokumentation.
PETER UDDFORS
Kunskapsarbetets historia berättas ofta som en historia om män. Män som Alan Turing, Claude Shannon, John von Neumann och så vidare. Men många av de viktigaste genombrotten drevs fram av kvinnor. En av dem var Grace Hopper.
PETER UDDFORS
Överraskande nog var det inte fackföreningarna. Det var inte regeringarna. Det var inte fabriksarbetarna. Det var kunskapsarbetarna. När kontorsarbetet växte fram i slutet av 1800-talet upptäckte arbetsgivarna något oväntat. Till skillnad från fabriksarbetare slet kunskapsarbetare inte främst ut sina kroppar.
PETER UDDFORS
Om Alan Turing uppfann datorn, så lärde Claude Shannon den att tänka. År 1937 publicerade Shannon, då en ung masterstudent vid MIT, det som fortfarande av många betraktas som den viktigaste masteruppsatsen genom tiderna.
PETER UDDFORS
År 1940 anlände en ung matematiker vid namn Alan Turing till Bletchley Park utanför London. Hans uppdrag lät nästan omöjligt: Att knäcka Nazitysklands krypterade kommunikation för att kunna förutse deras bombangrepp.
PETER UDDFORS
På 1930-talet arbetade Chester Floyd Carlson på patentverket i New York. Hans jobb? Att kopiera dokument. Om och om igen. För hand.
PETER UDDFORS
Före telefonen färdades kunskap i samma hastighet som en häst. Genom brev, budbärare och fysisk närvaro. Avstånd var inte bara opraktiskt – det begränsade hur vi kunde tänka tillsammans. Sedan kom Alexander Graham Bell (1847–1922), en skotsk lärare för döva och professor i talfysiologi, driven av en önskan att hjälpa personer med hörselnedsättning att kommunicera.
PETER UDDFORS
Den 1 mars 1873 introducerade Christopher Latham Sholes hos Remington & Sons i Ilion, New York, QWERTY-tangentbordet. Det designades inte för snabbhet. Inte för ergonomi. Inte ens för mänsklig prestation. Det designades för att lösa ett mekaniskt problem: Att förhindra att skrivmaskinens armar fastnade.
PETER UDDFORS
Den industriella revolutionen förändrade inte bara fabrikerna. Den omformade även kunskapsarbetet. I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet var kunskapsarbetare inte längre utspridda – de samlades. I kontor. I strukturer. I system. För första gången blev tänkande något man organiserade i stor skala.
PETER UDDFORS
På toppen av sin karriär gjorde världens första kunskapsarbetare, Nicolas Fouquet, det som framgångsrika organisationer tenderar att göra: Han anordnade en kick-off. Den 17 augusti 1661, på sitt nybyggda Château de Vaux-le-Vicomte, bjöd han in till vad som kom att bli en av historiens mest extravaganta fester.
PETER UDDFORS
I mitten av 1600-talet arbetade de flesta människor med sina händer – på åkrar, i skogar eller till havs. Värde var fysiskt, omedelbart och synligt. Men Nicolas Fouquet (1615–1680), Surintendant des Finances under Ludvig XIV, arbetade annorlunda. Han byggde upp en administrativ apparat, en organisation av det vi idag skulle kalla kunskapsarbetare.
PETER UDDFORS
Före 1650 skulle det mesta arbete knappast kvalificera som “kunskapsarbete” i Druckers mening. Arbete var, för den stora majoriteten, förankrat i överlevnad: jakt, fiske, jordbruk. Det krävde skicklighet, absolut. Ofta djup, erfarenhetsbaserad kunskap om årstider, mark och verktyg. Men det var inte abstraherat, systematiserat eller skalat genom teori. Det var lokalt, fysiskt och direkt.
PETER UDDFORS
Långt innan kontor existerade dokumenterade människor saker. I det forntida Egypten skrev skrivare på papyrus och ristade hieroglyfer i tempelväggar och monument från cirka 3200 f.Kr. och framåt. Under vikingatiden, cirka 750–1050 e.Kr., restes runstenar för att dokumentera händelser, ägande och släkthistoria..
