Kapitel 19 – Avhopparen som gjorde datorer åtråvärda

På Avoki är vi riktiga nördar när det gäller kunskapsarbete.
För att bättre förstå hur organisationer kan arbeta smartare har vi fördjupat oss i kunskapsarbetets historia, utveckling och framtid. Följ med när vi utforskar hur kunskapsarbete uppstod, hur det har utvecklats och vart det är på väg härnäst. 

Bill Gates satte en dator på varje skrivbord. Steve Jobs fick människor att älska att använda den. Den ambitionen kan spåras tillbaka till en enda universitetskurs.

Efter att ha hoppat av Reed College fortsatte Steve Jobs (1955–2011) att gå på de föreläsningar som fascinerade honom. En av dem handlade om kalligrafi. Han blev besatt av typsnitt, avstånd och bokstävernas skönhet. Kunskap som vid den tiden verkade fullständigt oanvändbar.

Flera år senare, den 24 januari 1984, lanserade Apple Macintosh-datorn, med sitt revolutionerande musstyrda gränssnitt, sin eleganta typografi och sin grafik. Avhopparen som hade läst kalligrafi enbart av nyfikenhet fick till slut se vilken betydelse det hade.

Jobs hade en ovanlig egenskap: en nästan orimligt stark tilltro till intuitionen. Hans berömda ”reality distortion field” fick ingenjörer att gå längre än de själva trodde var möjligt. Han uppmuntrade till och med kollegor att prova LSD, en erfarenhet som han själv ansåg hade stor betydelse för hans sätt att tänka.

Men hans viktigaste insikt var inte teknisk. Fram till dess hade datorer till stor del konstruerats av ingenjörer för ingenjörer. Det förväntades att du skulle lära dig hur maskinen fungerade. Jobs vände på förhållandet. Teknik skulle vara intuitiv, vacker och till och med lustfylld. Inte något som krävde en manual innan man vågade röra vid den. Datorn blev en kreativ partner som bjöd in människor att skriva, designa, kommunicera och skapa.

Steve Jobs och Macintosh fick oss att förälska oss i datorn. Tjugotre år senare gjorde han det igen med iPhone, som placerade kontoret i våra fickor och gjorde kunskapsarbetaren fri.