Kapitel 26 – Först våra pärmar. Nu våra tankar.
På Avoki är vi riktiga nördar när det gäller kunskapsarbete.
För att bättre förstå hur organisationer kan arbeta smartare har vi fördjupat oss i kunskapsarbetets historia, utveckling och framtid. Följ med när vi utforskar hur kunskapsarbete uppstod, hur det har utvecklats och vart det är på väg härnäst.

Under större delen av 1900-talet organiserade tjänstemän och andra kunskapsarbetare sina liv med hjälp av pärmar. I Sverige fylldes bokhyllorna av färgglada Esselte-pärmar, prydligt märkta och försedda med register.
Den svenska Trio-pärmen har anor från 1890, med sin geniala mekanism med fyra hål. Ja, fyra hål. Så kallad triohålning. Svensk logik.
Tyskland hade sina robusta Leitz-pärmar, Storbritannien liknande system, medan amerikanerna föredrog enkla, gula mappar i arkivskåp.
Sedan kom datorn.
År 1981 introducerade Xerox Star det digitala kontoret som metafor, något som senare populariserades av Apples Macintosh 1984 (kapitel 19). Dokument, mappar, arkivskåp och till och med en papperskorg.
Plötsligt organiserade miljarder kunskapsarbetare sin digitala information i gula mappar.
Men varför den amerikanska mappen i stället för den svenska pärmen?
Enkelt. De amerikanska utvecklarna hämtade inspiration från kontoren omkring sig. Den amerikanska kontorsstandarden blev en global digital standard.
Något liknande, men betydligt mer djupgående, håller nu på att ske med AI.
De ledande språkmodellerna är till övervägande del amerikanska, präglade av sina träningsdata, sina utvecklare och sina kulturella värderingar. De kanske talar flytande svenska, men förstår de verkligen vad ”lagom” innebär eller hur det svenska samhället fungerar?
Precis som vi anammade de amerikanska mapparna utan att reflektera över det, riskerar vi nu att omedvetet ta till oss amerikanska perspektiv.
Mapparna förändrade hur vi organiserar vår kunskap. AI kan i det tysta förändra hur vi tänker.
Vi bytte våra svenska pärmar mot amerikanska mappar. Låt inte AI omdefiniera vad lagom betyder.